| The Stand (1994) |
| Front Cover | Skuespillere | |||||||||||||||||||||
|
|
| Movie Details | |||||||||||||||||||||||
|
|
||||||||||||||||||||||
| Handling |
| Det gode er oppe imod det onde efter en næsten altudslettende epedemi på Jorden.
FLOT TV-SERIE EFTER KINGS MASTODONTROMAN Af en seks-timers-produktion at være er Stephen Kings THE STAND forbavsende konstant, hele tiden spændende, velfortalt og fremragende spillet. Handlingen drejer sig i høj grad om døden, men resultatet er mere end levende. En dag kommer en gruppe amerikanske forskere til at slippe en dødelig virus ud i atmosfæren. Det hjælper ikke at slå alarm - det er for sent! Sygdommen har en dødelighed på 99.6 %, så det er de færreste, der kan overleve. Men de få, der er "udvalgt", er dem vi skal følge - på godt og ondt - i seks intense timer. I spidsen for de gode står den 106-årige negerkvinde Abigail Freemantle. Alle overlevende, der er gode og kærlige om hjertet, bliver i deres drømme ledt til hende. På denne måde samles de alle i en gruppe, hvor de kan få den nye tilværelse organiseret. Men på den anden side - bag bjergene - samles de onde på samme måde, omkring den mystiske Randall Flagg, der planlægger at jævne de gode med jorden og blive enehersker over jorden. Persongalleriet er voldsomt stort, men det er alligevel ikke svært at finde rundt i. Efter andet afsnit kender man dem alle ned i mindste detalje, og man kommer til at holde af dem, ja faktisk føle noget for dem alle (i hvert fald de gode). Grunden hertil er først og fremmest vidunderligt skuespil. Alle på nær et par stykker spiller utrolig medrivende og naturligt. Selvom skildringerne af personerne er langt mere overfladiske end i bogen, er det alligevel dem, der hæver serien meget. Men udmærket filmning, klipning, nogle gode spicial effects og smuk musik er også med til at gøre THE STAND mindeværdig. Seks timer er ikke for meget, og det i sig selv er seriens allerstørste kvalitet! En dødelig influenzavirus fra et regeringslaboratorium slipper løs og slår 99,8 % af jordens befolkning ihjel. De overlevende samler sig i to grupper - én omkring den gamle sorte kvinde Moder Abigail og én omkring Den Sorte Mand. Vi følger nogle af de overlevende i den kamp mellem det gode og onde, som følger, og det viser sig, at der ikke døde nok mennesker under influenzaepidemien... Med et så stort persongalleri som i "The Stand" er det svært at lave en god film, der bare følger bogen tilnærmelsesvis. Det er dog lykkes rimeligt godt for Mick Garris. Historien fortælles fint, og personerne bliver vedkommende undervejs. Ydermere har "The Stand" en af de bedste åbningsscener set på film, da kameraet panorer rundt i laboratoriet, efter at virussen er sluppet løs og har dræbt alle hernede. Lyckad miniserie av Stephen King Stephen Kings skildringar brukar generellt vara bättre i litterär form än på film. Det händer dock att filmformatet lyckas mer än väl och så har vi fått njuta av några riktigt bra King-föreställningar med hjälp av levande bilder. THE STAND hör till dessa få. THE STAND, eller PESTENS TID som den heter på svenska, är en av Kings mera läsvärda romaner och ihop med "Desperation", novellen "Dimman", "Tommyknockers" och "Shining" tillhör den hans mera skrämmande framställningar. THE STAND blir speciellt skrämmande då man betänker dess innehåll eller snarare början av berättelsen där 99% av jordens befolkning dör p.g.a. ett supervirus, som klantigt nog släpps ut ur sin underjordiska framställningskammare. Virushot är kanske den mest överhängande faran för mänskligheten, så helt lösryckta tankar levererar King inte. Filmen, eller miniserien, är uppbyggd som boken; Först händer det otänkbara och världen dör. Sedan reser sig de överlevande (i USA) och dras till två ställen där överlevnad utlovas. Den ena magneten är en gammal, svart kvinna som säger sig ha Guds uppgift att samla resterna av mänskligheten till en slutgiltig kamp mot ondskan och den andra magneten är Randall Flagg, en man som inte är helt odemonisk. Hans gäng av livsnjutare samlas i Las Vegas och uppgiften, precis som ondskan brukar agera, är att förinta den goda sidan. Kampen tas upp och slutet är inte helt som man tänkt. Visserligen sker det man gissar, men Kings persongalleri ger utrymme för överraskningar. Denna miniserie är skriven för TV av King själv som också agerat producent, så en hel del av romanens handling har transformerats till film ganska exakt. Mick Garris, en rutinerad miniserieveteran har regisserat denna berättelse och han har lyckat överraskande bra att förmedla skräcken, äcklet och den spännande kampen om överlevnad. Hans kommande projekt i Kingsfären är DESPERATION och jag är redan nu skeptisk. THE STAND är redan från romanstadiet lätt att se som film eller serie, DESPERATION är det inte. Vi får se. I vilket fall som helst för han denna 6-timmars serie fram övertygande väl. Det vida persongalleriet vävs snyggt ihop och han hinner dessutom med en del karaktärsutveckling. Garris använder klyschor och King gör inget för att förhindra detta. Stereotyperna finns med, men sådana existerar i varje King-roman som utgivits. Romanens vidd och tjocklek gör att en del av innehållet har man fått stryka för tidens, tajmingens och det allmänna godas skull. Vidare har man fått ta några genvägar och jag personligen saknar en och annan detalj, men i det stora hela håller berättelsen bra tempo och en hög spänningsgrad kryddat med några riktigt sliskiga scener. Skräckscenerna är ibland så intensiva, att man kan undra hur detta har godkänts av TV-bossarna som är livrädda för att få arga mammor på sig. Detta då, numera är det HBO som lägger gränserna, så i dagens tappning kunde THE STAND vara riktigt hemsk med ännu vidrigare King-fantasier. Nåja, den duger väl i nuvarande form och är enligt min ödmjuka mening en av de bästa miniserierna jag sett. Eftersom skådespeleriet är generellt av hög kvalité kan man godkänna även de litet taffliga specialeffekterna som ibland kan kännas litet taffliga. Nu är ju serien inte helt ny, så man måste vara litet tolerant med dessa. Make-up och close-up-effekterna är hyfsat imponerande, så det kan man inte klaga på. Kampen mellan det onda och det goda känns kanske litet som gammal skåpmat, men så är ju denna kamp ett antal gånger skildrad. Jamie Sheridan som den onde är ju karismatisk som bara den, så här kan man ju se hur frestande den onde kan vara om tillfället ges. Således går man från medicinsk terror/horror till teologisk kamp och detta kan kännas litet väl uträknat ibland, men man ska inte glömma att en stor del av världen lever under hotet om total förstörelse och då det sker/om det sker, så lär även den mest hårdnackade ateisten tänka både en och annan gång på högre makter då han promenerar ensam i en miljonstad med dönickar ruttnade runt varje steg han tar, eller hur? DVD:n kommer i dubbelformat och håller hyfsat bra standard. Ljudet kunde vara mera potent på alla sätt, men inte blir man helt besviken heller. Bilden är av bra TV-standard och mer än så kan man inte kräva av en TV-produktion. Bonusmaterial finns inte, men musiken i serien är riktigt bra, så helt usel kan man inte kalla DVD-produktionen. THE STAND är skrämmande och t.o.m. tankeväckande. Jag gillar serien skarpt och har sett den flertalet gånger. Denna gång lär inte ska vara den sista. På något sätt känns THE STAND som en medelfilm i skräckfilms-/dramahorrorfilmsgenren och som sådan är den ett praktexempel på att även svåra romaner kan bli lyckade filmatiseringar. Bravo. After the world is decimated by a man-made plague, a battle of literally Biblical proportions ensues between the survivors. |
|
|
||||||||||||||||||||||||||